Den 6 mars anordnade förbundet ett digitalt möte där vi fördjupade oss om försurningsläget i Värmland.
Sandra Woronin på Länsstyrelsen berättade att det i Värmland finns ett fortsatt stort behov av att kalka många sjöar och vattendrag. Surt vatten leder får många negativa konsekvenser i ekosystemen som att fiskrom inte kan kläckas eller att kräftor inte kan ömsa skinn
De senaste åren har det dock blivit svårare att utföra kalkningsverksamheten i länet eftersom kalkpriserna har ökat kraftigt. För 2024 har dessutom anslagen minskat kraftigt, vilket innebär att Värmland får sju miljoner kronor mindre i år. Det innebär att många sjöar och vattendrag inte kommer kunna kalkas.
Karin Granström, professor i miljö och energisystem vid Karlstads universitet, berättade om projektet NärSkog. Projektet syftar till att få till en en cirkulär hantering av skogsmaterialet, så att näringsämnen och baskatjoner återförst till skogsmarken, vilket motverkar markförsurning och näringsutarmning.
Rent konkret går det ut på att ersätta torv och gödningsmedel med hydrokol och biokol från slam. Slammet är en restprodukt från pappersmassabruken.
Projektet är ett samarbete mellan Karlstads universitetet, SLU, Skogsstyrelsen, massabruk, skogsägare, plantskola, skoglig klusterorganisation och konverteringsföretag.