Lagstiftning, rekommendationer och miljömål

Lagstiftning

Luftkvalitetsförordningen (2010:477) talar om vilka miljökvalitetsnormer för utomhusluft som finns. En norm talar om vilken halt av en viss föroreningen som inte får överskridas eller som inte bör överskridas. Förordningen reglerar också vid vilka halter som kommunen måste mäta på kontinuerligt och vilka krav kommunen har på sig att informera medborgarna om luftkvaliteten, med mera.

Luftkvalitetsförodningen grundar sig huvudsakligen på EU-direktiv vilket innebär att det är samma normer i hela EU. Det enskilda landet kan dock välja att skärpa normerna, något som Sverige inte har valt att göra.

Naturåvrdsverkets föreskrift reglerar mer i detalj var och hur man ska mäta, var luftdata ska rapporteras med mera.

Rekommendationer och miljömål

Forskning har visat att människors hälsa påverkas även under de miljökvalitetsnormer som finns. Det innebär att det idag finns ett gap mellan de krav lagstiftningen ställer och preciseringarna av miljökvalitetsmålet Frisk Luft. Preciseringarna anger vilka halter som Naturvårdsverket anser kan tillåtas utan att människans hälsa och/eller naturmiljön påverkas.

Forskningen har också visat att det inte finns några tröskelvärden för när hälsan påverkas av luftföroreningar och att det finns en statistiskt säkerställd påverkan av exempevis partiklar långt under miljökvalitetsnormen. Detta blir problematiskt då lagstiftningen inte kräver av kommunerna att de ska genomföra åtgärder för att minska luftföroreningarna förrän miljökvalitetsnormen är överträdd. I praktiken innebär detta att känsliga grupper som barn, astmatiker och hjärt- och kärlsjuka kommer att påverkas negativt av luftföroreningar i flera tätorter i Värmland och i Sverige.

En annan svårighet är att vi importerar luftföroreningar från andra länder där vi inte kan påverka lokalt och regionalt. Detta är framför allt aktuellt för luftföroreningen marknära ozon som till skillnad mot flera andra luftföroreningar visar på högst haltert på landsbygden IVL har därför ett specialuppdrag genom att de ansvarar för ozonjouren, och varnar när halterna är för höga. Känsliga personer reagerar dock på betydligt lägre halter av marknär ozon än larmvärdena vilket göra att det då kan vara bra att följa värdena som ligger ute på kartan som är kopplad till mätningarna.

I Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2009 sidan 63 finns en riskbedömning av luftföroreningarnas hälsoeffekter i Sverige och på sidan 122 i Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2013 finns en jämförelsetabell mellan Miljökvalitetsnormerna, WHO:s hälsobaserade bedömning, lågrisknivåer rekommenderade av Institutet för miljömedicin  samt preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft.